Typiskt

Går igenom ett gäng med bloggar (egentligen borde jag jobba) och tänker på min egen. Den som jag hade stora planer för, hihi. Den med massa bilder och vackra saker. Den som i själva verket blev en bebisblogg för hela slanten. Säger visserligen en del om mitt liv just nu. Mammaledigheten som självklart skulle fyllas med bebis, men lika mycket av att sy/sticka/ta tag i ouppklarade projekt/starta nya projekt/få "the" affärsidéen blablabla. Åtta månader har gått och jag känner 8-5-livet komma allt närmre. Gulp. Ska skita i allt planerande och stressande de här sista månaderna och bara njuta av min bebis. Men jag vet att jag kommer att fortsätta drömma om allt det där ouppklarade. Förbannade hetsiga människa. Ge mig frid.