Ny tid, ny strid

För ett år sedan satt jag höggravid med förvärkar och räknade ner dagarna till bebis och ett års ledighet. Nu återstår en vecka av denna. Inspark för pappaledigheten, utspark för morsan, ettårskalas för vår viljestarka älskade gosse som knallar, pekar och vill vill vill vara med och prata på sitt alldeles egna lilla vis. Livet går så satans fort.

Kort-följetongen fortsätter och avslutas

Det här börjar bli både löjligt, tjatigt och pinsamt. I brist på ica-kort packade jag in bebis och åkte på coop. Coopkortet brukar ALLTID vara i min börs eftersom vi har varsitt, jag och B. Den här gången hann jag i alla fall inte börja handla innan jag upptäckte att det inte alls fan låg något kort i börsen. Visste ju att B inte kan ha det och skulle just till att spärra det när pip-nämner-inget-namn ringer upp och säger att "ooops, kortet låg visst i min plånbok".

Men i dag kan vi nog sätta punkt på den här novellen. Korten ligger postade och bör komma till avkroken i dag. Tack hjärtat. Gossen sover. Jag har slumrat och druckit kaffe. Vi saknar dig.