tisdag 3 mars 2009

Hönsmorsa

Lillhjärtat har inte varit i sin vanliga goda form på några veckor, ätit dåligt, somnat men vaknat och gallskrikit osv. Ingen feber eller annat synligt så jag har varit lur på att tänderna är på G. I går kväll samma visa igen, gallskrik efter någon timmes sömn. Samtidigt tar han sig för ena örat. Det slår mig att det är samma öra som han inte vill ligga på när han äter. Bestämmer mig att ringa BVC det första jag gör på morgonen. Så det gör jag och får en läkartid redan kl. 11.oo. Första besöket på vårdcentralen. Läkaren tittar och klämmer, kikar in i örat och halsen, säger att allt ser bra ut. Skönt tänker jag och inser att jag är en nojjig morsa. Men vad gör man inte för sitt allt. Jag känner ju att något inte är bra, men får nog luta mig tillbaka mot tandteorin igen.

Nu sover han i stora sängen med nappen i mun och snutten i handen. Jag klämmer äppelkaka med glass och dricker dagens första kopp kaffe. Den godaste koppen.

2 kommentarer:

  1. Bättre att kolla en gång för mycket än en gång förlite...och det är ju SÅ svårt att veta om de har ont de små eller om de skriker för någonting annat. Han kan ju vara inne i ett utvecklingssprång med? http://www.barnsidan.se/cldoc/articles/fakta/infant/70.htm

    SvaraRadera
  2. Tack för länken, vännen min! Det verkar stämma in klockrent på honom!

    SvaraRadera